tisdag 31 augusti 2010

Bort med Potemkinkulisserna på gymnasiet!

I utfrågningen av Jan Björklund i SVT figurerade en Christoffer som tycker om att jobba med händerna men som verkade missnöjd över att det skall bli mindre matte, svenska och engelska på de praktiska programmen i framtiden. Honom skulle jag vilja träffa och fråga ut litet grann. Dels för att han är så udda. Under alla mina år som gymnasielärare har jag aldrig träffat någon som honom. Inte ens någon som liknar honom. Däremot har jag träffat många som kräks åt de teoretiska ämnena, som ber att få slippa dem och som saboterar den undervisningen.

Men framför allt skulle jag vilja förklara för honom att den högskolebehörighet man får när man går ett praktiskt program bara existerar på pappret, inte i verkligheten. De högskolekurser där det räcker med ett G på A-kurserna i svenska, engelska och matte, var finns de? Och vad leder de till? En annan sak jag skulle vilja förklara för honom är nämligen att vi i Sverige har en kännbar arbetslöshet bland akademiker. Att vara arbetslös är aldrig strålande, men att vara det med 300 000 i studieskuld?

Sist skulle jag påpeka att de ”högskolebehörighetsgivande” betygen inte står för några egentliga kunskaper. De A-kurser i kärnämnen man läser är en ren repetition av nians kurser och innehåller inga nya moment. En annan sak som inte är så kul är att komma in på en utbildning man inte har någon som helst förutsättning att klara.

Ingenstans har vi kommit så nära Rysslands Potemkinkulisser som i gymnasiets högskolebehörighet för alla. Nu säger de röd-gröna att de vill behålla den.

Jag hoppas innerligt att de inte får chansen.



Media: SVD, Aftonbladet, Aftonbladet, SVD, Expressen.
Bloggar: Ravenna, Ohly with friends, Björn Brändevall, Rasmus Jonlund.

4 kommentarer:

  1. "den högskolebehörighet man får när man går ett praktiskt program bara existerar på pappret, inte i verkligheten" Nog för att du är politiker men det är bedrägeri att skriva på detta sätt, din valada sanning! En elev som går exempelvis el eller barn och fritidsprogrammet och läser exempelvis MaB (MaC),EngB,SveB,NkB mm(så ser min verklighet ut)och klarar detta på ett bra sätt måste väl vara behörig även i FP värld. Erfarenhetsmässigt så klarar sig dessa elever igenom utb på högskole/univeritetsnivå. Dina svepande formuleringar kan lätt tillbakavisas av en gymnasielärare men kan tas för sanning av väljare som inte bryr sig om att göra en faktakoll.

    mvh
    Patrik Andersson

    SvaraRadera
  2. Men snälla goda Patrik, det är klart att valfrihet ska finnas och att den som vill ska kunna läsa in extra kurser och jättegärna högskolebehörighet, men jag är gymnasielärare och den här tvångsmatningen av teoretiska ämnen har varit förödande både på de teoretiska linjerna där eleverna går på sparlåga under A-kurserna och på de praktiska linjerna där eleverna kräks åt ämnena, skolkar, obstruerar och gör minsta möjliga. Det är tvånget som ska bort, inte möjligheten. Blir vi bara av med alla plojkurser som styrketräning A och B kommer det att bli lättare att erbjuda möjlighet att läsa in fler teoretiska kurser än de som ingår i den ordinarie kursen.

    SvaraRadera
  3. Hej, är du valbar i riksdagen?
    Kommer från Nederländerna där man i alla fall förr vid 12 års ålder kunde välja mellan MAVO (4år), HAVO (5år) och gymnasium (6år). Endast det senare gav universitetsbehörighet, men gick man en av de kortare utbildningarna och märkte att man ville läsa mer teoretiskt kunde man alltid byta, kanske på bekostnad av ett år. Men det gjorde bl.a. att undervisningen var anpassad efter dels förmåga, och dels, vilket är ännu viktigare, intresse. Sen var jag förbluffad att man för rangordningen vid antagning till högskolekurser utgår från en poängsumma där alla ämnen värderas lika, oavsett till vilken utbildning. Kanske anordnaren av kurs/program skulle få bestämma viktningen av ämnen?

    SvaraRadera
  4. Anonym, tack för din intressanta kommentar. Det är alltid nyttigt med nya perspektiv. Det är mycket viktigt att gymnasiet blir ordentligt reformerat här. Den sista etappen innan vuxenlivet ska man ha mycket att säga till om som elev. Men det får inte vara så att man läser sådant man inte har nytta av eller luras att tro att en utbildning leder till något den inte leder till. Gärna hobbybetonade kurser, men de ska finnas utanför den vanliga skoldagen.

    Jag har reagerat över precis samma sak när det gäller antagningen. Kraven borde stämma mycket bättre överens med utbildningens innehåll än de gör idag.

    Valbar till riksdagen? Ja, fast jag har ingen personvalskampanj och står rätt långt ner på Östergötlands rikdsdagslista. Plats fjorton för att vara mer exakt. :)

    SvaraRadera