onsdag 22 maj 2013

Jag motionerar om Skolinspektionen

I november har Folkpartiet landsmöte och det är inte vilket landsmöte som helst - i år ska vi anta ett nytt partiprogram. Inom mina två intresseområden - skola och jämställdhet - uppfattar jag att det är en hel del som behöver ställas till rätta. Därför ägnar jag varje stund jag kan frigöra åt att skriva motioner. I går kväll medan jag filade på en bunt motioner om Skolinspektionen insåg jag att det här ju faktiskt är ett arbete som vinner på dialog.  Samtidigt är det jag uppskattat mest med mitt eget skolbloggande just dialogen. Både med andra skolbloggare och med de som kommenterar i min och andras bloggar. Därför har jag bestämt mig för att lägga upp mina motioner i bloggen för synpunkter, förbättringar och invändningar.
Först ut är Skolinspektionen. Jag är nämligen allt annat än nöjd med uppföljningen av skolan. Är du nöjd? Är du det inte? Gillar du mina förslag? Har du andra? Skriv och berätta.

En systematisk och kvalitetssäker uppföljning av skolan 1

att partistyrelsen verkar för att skolinspektionen får ansvar för en systematisk uppföljning av den svenska skolan. Uppföljningen ska bestå av centralrättade nationella prov, en centralrättad studentexamen och årsvisa centrala enkäter i utvalda årskurser.

En likvärdig skola är ett av de viktigaste fundamenten i ett demokratiskt och liberalt samhälle. Varje barns rätt till de verktyg som krävs för ett fritt och produktivt liv. I Sverige har vi halkat långt från det målet. Variationen i våra skolor är hög såväl när det gäller kunskapsresultat som trygghet, trivsel, delaktighet och arbetsro. Det räcker inte med stickprov när det gäller något så viktigt som våra barns välmåga och framtid. Här måste uppföljningen ske elev för elev, år för år.

En sådan uppföljning behövs i alla skolsystem, men blir av särskild betydelse i ett konkurrensutsatt system som vårt. Konkurrensen mellan skolor har som konsekvens att det ligger i såväl huvudmännens som i  de anställdas intresse att dölja brister i verksamheten. Ett negativt tillsynsbeslut, en negativ enkät och dåliga kunskapsresultat kan ju skada skolans konkurrenskraft och därmed äventyra den egna verksamheten/ vinsten/ anställningen. Det fria skolvalet förutsätter därför en systematisk, oberoende granskning av varje skola, varje år.

Kunskapsresultaten bör följas upp genom centralrättade nationella prov i det obligatoriska skolväsendet och genom ett centralrättat slutprov i gymnasieskolan. Elevernas trygghet, trivsel, delaktighet och arbetsro bör följas upp genom årsvisa, statliga enkäter.
Enkäterna och kunskapsuppföljningen tjänar som underlag för skolutveckling, resursfördelning och för utvärdering av utförda insatser både nationellt och lokalt. Den systematiska uppföljningen tjänar dessutom som ett likvärdigt och objektivt underlag för det fria skolvalet.

En systematisk och kvalitetssäker uppföljning av skolan 2

att partistyrelsen verkar för att Skolinspektionen idkar regelbunden tillsyn per kvalitetsområde istället för skolvis och kommunvis och att arbetet både består av att goda exempel lyfts och att krav på åtgärder ställs.

Fokus för vår Skolinspektion är att identifiera och lyfta lagbrott. Men ska en verksamhet förbättras är det minst lika viktigt att förtjänsterna lyfts som att bristerna uppmärksammas. För skolsystemet som helhet är goda exempel en betydligt större framgångsfaktor än uppmärksammade tillkortakommanden.

Som ett medel för att nå en generell kvalitetshöjning inom den svenska skolan bör Skolinspektionen och Skolverket  därför ges i uppdrag att i samverkan utveckla skolan område för område. Kunskapsresultaten och enkäterna tjänar som underlag för vilka utvecklingsområden som ska prioriteras.

En systematisk och kvalitetssäker uppföljning av skolan 3


att partistyrelsen verkar för att Skolinspektionen genomför tillsyn av enskilda skolor dels i form av slumpvisa stickprov, dels som en åtgärd efter anmälan eller uppdagad underprestation.

Med en systematisk uppföljning av kunskapsresultat och elevernas trygghet, trivsel, delaktighet och arbetsro behövs inte regelbunden tillsyn i dess nuvarande form. Istället kan tillsynen begränsas till stickprov, uppföljning av misstänkta missförhållanden eller bristande resultat.


En systematisk och kvalitetssäker uppföljning av skolan 4


att partistyrelsen verkar för en kontinuerlig utvärdering av skolinspektionens arbete och effekt.

Skolinspektionen har givits stora resurser och omfattande befogenheter. Men med makt måste alltid följa uppföljning och kontroll. Den som varit föremål för tillsyn eller övriga åtgärder bör systematiskt inbjudas att utvärdera kontakten med Skolinspektionen och effekten av tillsynen. Skolmyndigheten bör även systematiskt utvärdera effekten av Skolinspektionens insatser för att utreda om arbetet är rättssäkert, systematiskt, kostnadseffektivt, och om det har önskad effekt.


... Nu har jag skrivit om motion nummer 2 och lagt in alla i motionsverktyget. Så här blev den nya formuleringen:  Att partistyrelsen verkar för att Skolverket och Skolinspektionen i samverkan följer upp den systematiska resultatkontrollen ett prioriterat kvalitetsområde i taget, samt att arbetet både består av att goda exempel lyfts och av att krav på åtgärder ställs.


12 kommentarer:

  1. Intressanta motioner Helena. Finns mycket man skulle kunna säga och lägga till. Låt mig göra en.

    Motion 2 finns redan. Då kallar man det för kvalitetsgranskning. Där har man hittills valt ett ämne i taget och gjort precis som du föreslår. Det är endast dessa granskningar som är matnyttiga för en vidare krets.

    Vanlig tillsynsrapporter har bara intresse för den enhet som blivit utsatt för tillsynen. Ingen för en större bred allmänhet. Synen på utbildningsinspektionen har ändrats i och med Davidssons utredning inför Skolinspektionens tillblivelse. Där han själv ifrågasatte den inspektion han själv byggde upp på Skolverket.

    Det intressanta du tar upp är ordet kvalitetsområden. Här kan många ha synpunkter gissar jag. Men för att den ska ha någon relevans måste den bygga på målen i skollagen och läroplanens mål i andra kapitlet och dithörande riktlinjer. Annars blir det ett godtycke i utvärderingen.

    Samtidigt skulle jag önska mig att inspektionerna gjordes lite mer som examninationer enligt utmärkelsemodellerna går till. Idag kan jag tycka att tillsynen silar mygg och sväljer kameler.

    SvaraRadera
  2. Jag håller inte med om att Skolinspektionen ska lyfta fram förtjänster. Det gör bara deras uppdrag ännu mer luddigt.

    Istället så ska de göra en stor mängd inspektioner där de helt enkelt låter bli att kommentera skolans verksamhet helt och hållet. Rapporten ska innehålla uppräkning av olika områden de undersökt men inte ett ljud om vad de funnit ifall de inte hittar något som är ett allvarligt lagbrott. I de fall de hittar något ska de göra en fördjupad undersökning så att de säkerställer om det är lagbrott eller inte.

    Underkänd eller godkänd ska vara de enda valen. Inte en massa snömos för att några elever/föräldrar upplever för lite demokrati, proven för dåliga, eller åtgärdsprogrammen för svaga. Inte heller göra höna av en fjäder då de hittar något glädjebetyg, något saknat dokument etc. Det är skolor som systematiskt missköter något viktigt som ska fångas upp.

    SvaraRadera
  3. Plura, jag håller inte med om att motion 2 finns. Det man idag utför är något helt annat än det jag föreslår - en uppföljning av enkäts- och kunskapsresultat i syfte att höja ett område nationellt. Ett arbete jag föreslår ska utföras i samverkan mellan Skolverket och Skolinspektionen och med inriktning både på "good practice" och åtgärdande av missförhållanden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helena vad skulle bli bättre av uppföljninng av enkät- och kunskapsresultat. Vore det inte bättre att man skapade mer tydliga kunskapskriterier än de misserabla och otydliga som finns idag. Vem har tolkningföreträdet på vad god och bra är?

      Kunskapsresultatet är ingen indikator på om skolan lyckets eller inte. Det är helt andra saker som ska till. Dessutom vad menar du med "höja ett område nationellt"?

      Radera
    2. Plura, jag vill nog påstå att huruvida eleverna kan läsa, skriva, räkna, analysera, lösa problem och kommunicera på flera språk är goda indikatorer på huruvida skolan lyckats. Och hellre en enkät som visar om eleverna upplever sig trygga och i vilken utsträckning eleverna har inflytande över sin skolvardag, än en Skolinspektion som anmärker på Trygghetsplanen eller på formerna för elevernas delaktighet.

      Radera
  4. Jan, som jag skriver till Plura är det jag föreslår en systematisk uppföljning av de årliga enkäterna och centralrättade proven - inte en mer positiv variant av de nuvarande inspektionerna. En uppföljning som består av handlingsplaner och allmänna råd från Skolverket, en titt både på de skolor som presterar bäst och de som presterar sämst på det utvalda området, och därefter lyfter man de ”good practices” man hittat och kräver åtgärder där man upptäckt behov av sådana.

    Att ni båda har missförstått är dock en signal om att jag behöver formulera mig bättre.

    Det du beskriver är det vi har - förutom att man inte gör någon fördjupad undersökning och mycket väl kan göra en höna av en fjäder. Är du nöjd med uppföljningen av skolan och med hur Skolinspektionen fungerar?

    SvaraRadera
  5. Tycker dina förslag är mycket vettiga. Jag funderar över "centralrättade" som begrepp. Det viktiga, som jag ser det, är att man inte rättar sina egna prov, eller snarare att man inte vet vems prov man rättar. Och det kan man nå genom att man kör alla prov i en cementblandare (eller motsvarande) och sedan fördelar ut till skolorna att rätta. Detta skulle jag kalla för "anonymiserad rättning".

    Centralrättade låter i mina öron som att vi bygger upp en extern byråkrati, och med det ser jag flera problem. Men det är kanske inte så du menar.

    SvaraRadera
  6. Jonas, anonymiserad rättning är ett steg i rätt riktning, men en sådan åtgärdar bara en del problem. I mina ämnen (engelska, franska och svenska) har jag haft ett antal kollegor som inte haft ämnesdjup nog för att kunna göra korrekta bedömningar. Det är väldigt svårt att påpeka sådant som kollega, men det behöver komma fram. För räcker inte ämnesdjupet för bedömningen räcker det inte heller för undervisningen. En god bedömning kräver också både en viss erfarenhet och en tämligen stor noggrannhet. Receptet verkar vara att man ska diskutera och sambedöma. Men om erfarenhet, noggrannhet, eller ämnesdjup brister kommer man inte särskilt mycket längre med sambedömning.

    Med anonymisering får man heller inte den kontroll av lärarens kompetens jag menar behövs. Idag har vi en detalj- och dokumentationsstyrning och kontroll. Vore det inte både mer konstruktivt och rättvist att kontrollera vad eleverna lär sig, hur de trivs och hur trygga och delaktiga de är och hur väl bedömningen stämmer? Med bättre insyn när det gäller lärares måluppfyllelse är jag övertygad om att sådant som ämnesdjup, fortbildning, ämnessamverkan, tid för för och efterarbete får en ökad betydelse.

    SvaraRadera
  7. OK, här tänker vi olika. Jag tror att en central rättningsinstans antingen blir extremt resursslukande - dels i reda pengar, dels kompetensslukande, dessa rättningsexperter måste komma någonstans ifrån, rimligen från skolan, där deras kompetens behövs bättre - eller leder till mycket lättbedömda prov, vilket kommer att skicka dåliga signaler om vilken kunskap som är eftersträvansvärd.

    Och "räcker inte ämnesdjupet för undervisningen räcker det inte heller för bedömningen" är för mig en mening som också måste läsas tvärtom. Räcker inte kunskaperna för bedömningen räcker de inte för undervisning, och det måste åtgärdas genom bättre lärarutbildning, fortbildning och systematiskt kvalitetsarbete. Identifierar man dessa lärare via resultaten på nationella/centrala prov? Möjligen i någon liten utsträckning, (jag tror iofs att skolans inre kvalitetsarbete/pedagogiska ledarskap har mer att ge där) men att det skulle ske i högre grad i din eller min modell tror jag inte.

    Hursom, tack för att du bjuder in till ditt politiska arbete!

    SvaraRadera
  8. Jonas, vet inte om vi verkligen tänker så olika. Jag håller med om att meningen säger lika mycket från båda hållen, ämnesdjup krävs för både god undervisning och god bedömning. Jag håller också med om att det måste åtgärdas med fortbildning och utbildning. Men idag identifierar man inte lärare som underpresterar överhuvudtaget. Ett dåligt provresultat behöver inte heller betyda att det är något fel på läraren, men en lärare som konstant underpresterar identifierar man med centralrättade prov. En lärare som är behörig men inte har tillräcklig ämneskompetens bär för övrigt ingen skuld till det själv utan i det läget bär staten ansvaret.

    När det gäller resurser: Det vore både mindre arbetskrävande och billigare att ha centralrättade prov än den stora Skolinspektionsapparat vi har idag.
    Central rättning minskar dessutom arbetsbelastningen för lärarna och summan arbete är vad jag förstår konstant. För studentexamen föreslår jag att undervisande lärare preliminärbedömer. Det kan man också köra på utvalda skolor utvalda år på lägre stadier, men det finns inget behov av generell dubbelrättning där. I slutexamen är en dubbelrättning emellertid en extra garanti för att eleven blir rättssäkert bedömd.

    SvaraRadera
  9. Allt som på ett eller annat sätt diskuterar Skolinspektionen och deras roll är bra. Som situationen är nu tycker jag att ditt förslag är bra. Dock är jag egentligen mer och mer ifrågasättande och näst intill orolig över den vikt Skolinspektionen har fått. Jag tycker att man hör mycket konstigheter, både om hur inspektionerna går till och vissa beslut de fattar. Rykten: ja, men ett beslut som är ett faktum fick mig att verkligen tappa förstroendet. Här i Norrköping har de beviljat undantag för en vinstdrivande skola med idrottsprofil att göra motoriktester på 9-åringar. Lite tillspetsat, men tyvärr en uns av sanning i, innebär det att de kan sålla bort dyra barn. Detta har alltså Skolinspektionen beviljat. Nu har någon anmält detta varpå skolan uppmanas av SI att motivera på vilket sätt dessa tester inte kommer att vara kränkande. Oseriöst känns nr 1, att över huvud taget ge dispens och nr 2 att sen inte "stå för" beslutet utan kräva in en sådan meningslös handling. Men som sagt, bra att du kämpar för förbättringar även om jag egentligen tror att det skulle behövas en Skolinspektions-inspektion:)
    /Karin

    SvaraRadera
  10. Karin, det du beskriver är chockerande. Bra att det har blivit anmält. Jag är högst skeptisk till möjligheten att inspektera fram en bra skola överhuvudtaget, och är av den bestämda uppfattningen att ju mer makt en instans har desto mer insyn, uppföljning och utvärdering krävs. Skolinspektionen granskades senast 2006 och det efter bara två års verksamhet. Den granskningen var dessutom alldeles för ytlig. Här finns mycket att göra, men någonstans måste man början.

    SvaraRadera