Det verkar inte som om NT kommer att skriva om Vammarskolans dag, vårt traditionella Lucia-firande, så då tar jag till pennan istället. Vilken dag det var! Fullproppad kyrka, tända ljus, vacker körsång, tvärflöjt, adventsverser, en högtidlig Lucia med levande ljus i kronan, en ovanligt stor skara stjärngossar, en gemytlig tomte som gick runt i kyrkan och tryckte händer där det verkade passa sig och high-fivade där det kändes mer lämpligt. … Jag var så stolt över våra elever och min skola att bröstet svällde.

Men det är inte bara musiken och framförandet som håller ovanligt hög klass. Traditionen att kombinera Lucia-firandet med Öppet Hus är härlig även den. Nuvarande elever, före detta elever, blivande elever, föräldrar, far- och morföräldrar, lärare, pensionerade lärare möts och delar en tradition och en upplevelse en gång om året. Jag kände mig stolt över det med. 

I år fanns det en kombination till. Vi firade Vammarskolans högtidliga invigning med trumpetfanfar och tal från kommunalrådet Lars Beckman och rektor Kristin Österström. Kristin pratade om misstag. Om hur många misstag det görs på en skola varje dag. Ja inte bara på en skola utan överallt. Om att det är OK och om att det måste få vara så. Det var ett väldigt bra tal och ett viktigt sådant. Misslyckanden och misstag är en förutsättning för framgång. Det enda sättet man inte gör några är att inte göra något alls. En skola utan misstag och misslyckanden är en rent absurd tanke. Hur kan man lära sig utan att göra misstag?

Så här sa författaren till Narnia: "Failures, repeated failures, are the finger posts on the road to achievement. One fails forward to success."
Mitt favoritordspråk är Winston Churchills: ”Success is the ability to go from failure to failure with no loss of enthusiasm”. Inte lätt att åstadkomma, men verkligen värt att eftersträva.
Här är ett blogginlägg jag skrev 2010: Det är viktigt att misslyckas.
Vammarskolans dag är alltid väldigt välbesökt. Helt uppenbart är traditionen uppskattad. Men jag undrar ändå om Valdemarsviksborna förstår hur speciell traditionen är och hur hög klass det är på framförandena? Det tar tid, ansträngning och engagemang att få ett framförande på den nivån. Det tar tid, ansträngning och engagemang att ordna en sådan dag. När jag tänker genom alla de skolor jag jobbat på eller haft mina barn i är det bara Bolandsgymnasiet i Uppsala som har haft ett mer skönsångande Luciatåg – en skola med ett stort musikprogram och 1700 elever. 
Är det så viktigt då? Barn går inte i skolan för att lära sig sjunga ”natten går tunga fjät” tonsäkert, snarare för att lära sig vad ett sådant poetiskt, gammaldags uttryck betyder. Jag tror att det är just viktigt. Viktigt att göra något fint tillsammans. Viktigt att lära sig att ens egen lilla röst kan låta makalöst vacker när den blandas med många andra. Viktigt att lära sig vad hårt arbete ger och hur mycket hårt arbete som krävs för en god prestation. Viktigt att få känna sig som en del av en anrik tradition. Men kanske viktigast av allt – att få känna sig stolt över sig själv, sina skolkamrater, över sin skola.
Samma dag publicerade NT en replik jag hade skrivit på en insändare med rubriken ”Vi föräldrar börjar tröttna” undertecknad ”Besvikna barn och föräldrar”. Huvudkravet är:  ”kommunen måste ta sitt ansvar och verkligen anställa behöriga lärare på högstadiet på Vammarskolan i Valdemarsvik”.
”Våra barn kommer hem och klagar att det inte fungerar och då blir man som förälder arg och besviken.”
När jag var barn hade vuxna alltid rätt och barn för det mesta fel. Idag har vi gått långt åt andra hållet. Visst finns det vuxna som ljuger, förskönar sin egen del, skyller ifrån sig, men att utgå ifrån att barn talar sanning och inget annat än sanning är en skadlig strategi. 
Riktigt vad som ligger bakom insändaren går inte att veta. Det är möjligt att det är någon incident, en elev som behövt hjälp och inte fått den – något av alla de många misstag Kristin påminde oss görs så fort människor är inblandade – det är också möjligt att missnöjet grundar sig på ren luft. Det är ju inte bara lärare som begår misstag dagligen. Det gör även föräldrar och elever.  
Det man kan vara säker på är att både insändaren och de köksbordssamtal man kan anta har föregått insändaren ställer till med skada. Hur fungerar skolan för den elev som vet att mamma och pappa tycker att läraren är inkompetent, skolledningen korrumperad och skolan dålig? Eller ens för den elev som vet att mamma och pappa tror på allt jag säger vare sig jag ljuger eller talar sanning och att de är på min sida vare sig jag har rätt eller fel?
Svaret är att de eleverna tappar förtroendet för både skolan och lärarna. Och utan förtroende lärare och elever emellan fungerar inte skolan. Vet de innerst inne med sig att de är orättvisa eller skyller ifrån sig – ja då tappar de förtroendet även för sina föräldrar.
Det finns många brister och det begås många misstag i Vammarskolan. Det finns många styrkor och det sker många små mirakel i Vammarskolan.
Vilken av de här två bilderna vill vi ha i fokus? Vilken av de här två sanningarna vill vi göra mer sann?


 Här är den insändare som publicerades i papperstidningen 13.12.

Till besvikne föräldern: Många behöriga lärare i Vammarskolan

I en insändare med rubriken ”Vi föräldrar börjar tröttna” (NT 11.12) önskar sig anonyma föräldrar behöriga lärare till Vammarskolan i Valdemarsvik.

Det är bra att föräldrar förstår hur viktigt det är med utbildade, kunniga lärare, men oron för kompetensbrist är i det här fallet obefogad. Skolverket publicerar årligen statistik i verktyget SIRIS. Där kan vi läsa att lärarbehörigheten var 93 % vid Vammarskolan och 94,6 % i kommunen 2013-14. Motsvarande siffra för riket var 86,5, för Norrköping 86,4 och för Söderköping 87,8. Årets statistik är ännu inte inne, men behörighetsnivån har inte sjunkit sedan förra läsåret.

Valdemarsvik har sålunda lyckats väl med att rekrytera behöriga lärare - bättre än grannkommunerna, bättre än länet, bättre än riket. 

"Våra barn är det viktigaste vi har", skriver föräldrarna vidare. Jag håller med och föreslår att vi därför hjälps åt för att se till att det går så bra det bara kan gå i skolan.

Om våra elever kommer till skolan med inställningen att det vi gör här är viktigt, att deras lärare är skickliga och att de kan nå de flesta av sina mål med vilja och hårt arbete, då är halva vårt lärarjobb gjort.

Så snälla ”besvikna föräldrar” – sprid den här informationen och tala väl om era barns skola med varandra, med grannarna och framför allt med era barn. På så vis ger ni både oss lärare och våra elever bästa tänkbara draghjälp att trivas och lyckas i skolan.

Helena von Schantz
Språklärare med förstelärartjänst (förutsätter legitimation) vid Vammarskolan i Valdemarsvik

Rolig lärarplatsannons - fiktiv men med en obehagligt stor kärna sanning: Lärare sökes akut